Martin Källström på Moving Images 2010
Publiken bestämmer vilken av presentationerna som Twinglys vd Martin Källströms ska presentera.
In this recording — 34 extracted moments
Transcript
[00:00:00] Speaker A: Så här kan det alltså förändras när man vågar låta förändringen komma. Och nu har vi givit oss in på någonting som är speciellt. Det här är något som vi faktiskt ännu inte vet vad det ska handla om. Och det är på riktigt. För det är ni som sitter här inne som ska bestämma vad nästa ämne blir idag.
[00:00:26] Speaker A: Det är realtid, det är på riktigt. Och Twinglys VD Martin Källström, välkommen hit. Det är han som ska prata om precis det vi väljer. Spännande va? Och lite läskigt.
[00:00:43] Speaker B: Jätteläskigt.
[00:00:44] Speaker A: Du har förberett dig lite grann. Ja. Så vi ska få fyra ämnen att välja. Just det. Men det är spännande. Har du gjort det här någon gång förut?
[00:00:54] Speaker B: Nej, jag har aldrig gjort det förut.
[00:00:56] Speaker A: Nej, det är därför jag måste knyta min kofta för att nu jädrar ska vi rösta. Kan du plocka fram ämnena? Så här är det. Ska jag läsa upp dem? Varsågod. Realtidswebben gör människan mer mänsklig. Det är ämne nummer ett. Ämne nummer två. Synkrona och asynkrona konversationer, det vill säga samtal som pågår i realtid och samtal
[00:01:21] Speaker A: som är möjliga att pausa. Ämne nummer tre. Vad är realtidswebben i framtiden? T-blad och spådomar. Och ämne nummer fyra. Fragmenterad tid. Är den förlorad eller maximalt utnyttjad? Och nu kommer vi till där Vivan har gått i tecknarskolan och ritat lite figurer då, för
[00:01:46] Speaker A: vi ska rösta. Det här är en Konferens där vi jobbar mycket med tekniska prylar och mobiler och datorer. Men nu ska vi göra det här totalt analogt, totalt fysiskt så att ni som röstar på ämne nummer ett. Er vill jag att ni liksom ställer er upp sen då när jag säger rösta och så ska ni göra morotsblasten. Ämne nummer två. Ni håller i en pilatesboll.
[00:02:11] Speaker A: Ni som röstar på ämne nummer två. Okej. Alla med? Ämne nummer tre. Ni ska hålla i fotbollsstatyetten så här. Och ni som röstar på ämne nummer fyra. Ni ska fånga Twitterfågeln. Alla med? Lägg undan datorer, mobiler, för nu är det röstningsdags och jag säger klara, färdiga, rösta. Ja,
[00:02:46] Speaker A: tack Anders. Du får komma och bedöma här nu. Håll kvar en liten stund till, liten stund till. Ja, varsågod och sätt er ner. Anders, vad säger du? Vilken vann? Vi har ju fyra ämnen här att välja på.
[00:03:04] Speaker B: Alltså, det var helt omöjligt att säga vem som vann.
[00:03:08] Speaker A: Det här är så jädra jobbigt för det här har jag jobbat på jättelänge och ritat de här figurerna. Okej, vi gör på ett annat sätt. Jag förstår. Det var lite rörigt med de här armarna. Ni som röstar på ämne nummer ett, vill ni vara snälla och ställa er upp nu? Tack så mycket. Ämne nummer två. Varsågoda och ställ er upp nu. Tack
[00:03:35] Speaker A: så mycket. Ämne nummer tre. T-blad och spådomar. Och ämne nummer fyra. Varsågod och ställ er upp nu. Vad säger du?
[00:03:53] Speaker B: Ja, jag tycker att det faktiskt är fullständigt klart att det är ämne nummer fyra som vann.
[00:04:04] Speaker A: Martin, då är det inte mycket att välja på. Nej, men det var spännande det här. Nu ser vi fram emot att höra mer om fragmenterad tid. Är den förlorad eller maximalt utnyttjad?
[00:04:19] Speaker B: Tack så jättemycket! Jag har fått möjlighet att se de här fyra ämnena i förväg, så jag har faktiskt en presentation förberedd om just det här ämnet. Fragmenterad tid, är den förlorad eller maximalt utnyttjad? Precis som vi har pratat om tidigare här idag, som vi hörde i den tidigare sessionen, så sitter vi alla här nu och gör andra saker samtidigt som vi lyssnar. Man får ju lätt en känsla
[00:04:44] Speaker B: av att det som sägs på scenen kanske kan förbättras genom att man deltar aktivt eller att man kanske fyller upp dö tiden med annat som också är intressant. Det där får konsekvenser på våra liv och vi måste hela tiden skaffa nya hjälpmedel för att supporta den livsstilen. Man kan fråga sig var kommer det ifrån? Är
[00:05:09] Speaker B: det vi som efterfrågar livsstilen och skaffar de hjälpmedel som behövs? Eller är det hjälpmedlen som utnyttjar oss och transformerar oss till den här Det sättet att leva. Och hur påverkar det oss i våra dagliga liv? Det är en jätteviktig fråga, eller hur? Det påverkar hur vi ska utforma skolan. Det påverkar hur
[00:05:36] Speaker B: vi ska prata med våra barn om hur de lever sina liv och vilka val de gör. Och i alla fall som förälder så känner jag att Min uppgift är väldigt mycket att lära mina barn eller hjälpa mina barn att förstå hur världen fungerar
[00:06:01] Speaker B: och på något sätt få rätsida på hur världen fungerar. Och det blir väldigt ofta så här när vi konsumerar media att vi gör inte det bara i en kanal längre. Vi sitter med flera kanaler och den här bilden, jag vet inte hur många det är som Aktivt tittar på tv utan att göra någonting annat på kvällarna. Mestadels
[00:06:27] Speaker B: kan vi få en handuppräckning på det. Hur många tittar på tv ofragmenterat? Och det som är intressant här är ju då hur många är det som tittar på tv överhuvudtaget? Upp med en hand. Och hur många är det som inte tittar på tv överhuvudtaget? Upp med en hand. Och om man tittar
[00:06:52] Speaker B: på min laptop så använder jag en browser som heter Google Chrome som visar för mig, som håller reda på vilka sidor jag använder mest, vilka surfar jag mest på. Och så lägger den upp dem snyggt i ett rutmönster för att jag så enkelt som möjligt ska komma åt dem igen. Och det ger ju en väldigt intressant bild för att det är ju en väldigt visuell bild av hur jag använder internet. Om man tittar
[00:07:17] Speaker B: på de här så anser jag att i min yrkesroll har jag nytta av de här fyra sidorna. Hackenews, Twingly Channels som är vår egen produkt i Twingly, min mailbox och TechCrunch som är en blogg som jag ofta tittar in på för att hålla koll på den branschen som jag jobbar i. Sen är det också så att det här är en lärdom, en lärandeprocess hela tiden. Det som man kan kalla för
[00:07:42] Speaker B: skola är exakt samma medier. Om man däremot tittar på fritiden så upptar den de andra. Det vill säga, de andra sidorna här rör sig om saker som inte kommer ur min yrkesroll. Men det är ju ett oerhört kraftigt överlapp här. Det här talar ju om att de här orden jobb, skola och fritid, de fungerar inte längre för den livsstilen
[00:08:08] Speaker B: som vi har. Det finns inte längre den här åtskillnaden mellan jobb, skola och fritid hos väldigt många människor idag. Och framför allt så kommer det inte finnas hos de människorna som växer upp idag, som kanske är de här fyraåringarna som precis nu börjar använda internet för första gången. Det har skrivits en hel del
[00:08:33] Speaker B: om det här fenomenet. Man kan till exempel läsa den här boken om man är intresserad. The Shallows, What the Internet is doing to our brains. Av en författare som heter Nicholas Carr. Han har en någorlunda balanserad bild av internetfenomenet. Men det blir ganska snabbt när man läser honom ganska genomskinligt om vad han egentligen tycker. Han säger
[00:08:58] Speaker B: till exempel: "The ability to scan and browse is important as the ability to read deeply and think attentively." The problem is that skimming is becoming our dominant mode of thought. Och hans slutsats, eller frågan som han slänger ut till författarna är: Are we sacrificing our ability to read and think deeply? Och
[00:09:24] Speaker B: det är just det här som är kärnfrågan för väldigt många människor idag. För att man ser på sig själv och man ser på andra och man ser på unga människor hur de har förändrats. Om man jämför med hur man själv konsumerade media eller deltog i media eller överhuvudtaget levde för 10-15 år sedan innan den här kulturen hade skapats så
[00:09:49] Speaker B: är det en väldigt stor skillnad. Och det är faktiskt så att om man tittar på forskning så är det inte bara en skillnad i beteende utan det är som Rickard var inne på en skillnad i vad som som händer inne i hjärnan när man surfar på webben och när man läser en text. När man har ett beteende där man klickar mellan länkar och söker i Google eller sökmotorer i allmänhet
[00:10:16] Speaker B: så aktiveras helt andra områden i hjärnan. Och det är faktiskt så att det är en forskare som heter... Nu har jag glömt hans förnamn, men han heter i alla fall Small i efternamn. Har stoppat in folk i 3D hjärnscannrar och låtit dem surfa på webben och läsa böcker samtidigt och titta på hur hjärnan aktiveras.
[00:10:41] Speaker B: Det man ser då, där han tar till exempel tre väldigt vana webbsurfare och tre personer som aldrig brukar surfa på webben och jämför deras hjärnaktivitet, är att de som är vana surfare har det här helt förändrade mönstret i i sina hjärnor. Att de jobbar mycket mer med problemlösning när de läser texter än de andra människorna. Och när han släppte
[00:11:07] Speaker B: sin forskningsrapport så blev det en storm om att internet gör folk smartare. Men att man aktiverar andra områden i hjärnan eller att man aktiverar större områden i hjärnan betyder inte nödvändigtvis att någonting är bättre. Det är bara ett annat beteende. Det som var verkligt intressant var att om man tog de här ovana webbsurfarna
[00:11:33] Speaker B: och lät dem bara under en veckas tid surfa på webben en timme per dag så efter en vecka uppvisade de samma mönster i hjärnan som de här vana webbsurfarna. Så det tog bara fem timmar att komma in i det andra sättet att tänka kring hur man konsumerar. Och Nicholas Carr kommer alltså till slutsatsen att det litterära tänkandet,
[00:11:58] Speaker B: det djupa tänkandet, det som Ellen Key efterfrågade, som är väldigt viktigt, det håller på att försvinna. I hans ögon så är det en väldigt stark trend som kan få väldigt långtgående konsekvenser. Som tur är så är det så här i dagens mediesamhälle att man kan. Man kan. Fått konsumera vilken ståndpunkt som helst. Det finns en bok som säger precis det motsatta. Everything
[00:12:24] Speaker B: bad is good for you. How today's popular culture is actually making us smarter. Av Steven Johnson. Det är alltså en bok som man kan läsa om man vill få den motsatta ståndpunkten. Allt som händer i dagens mediekultur gör oss smartare, mer visuellt tänkande, mer deltagande och mycket mer aktiva och sociala människor. Det
[00:12:51] Speaker B: gör att det är svårt att hitta balansen och dra slutsatser eftersom man kan höra väldigt smarta människor på ett förnuftigt sätt framföra både forskningsresultat och slutsatser från de forskningsresultaten som pekar i diametralt olika riktningar. Och det man kan konstatera om man då tar
[00:13:17] Speaker B: sig tid att läsa båda de här riktningarna och på något sätt hitta det som de har gemensamt. Om man bortser från deras slutsatser och tittar på det de faktiskt är överens om. Så kan man se att... Att det här fenomenet,
[00:13:42] Speaker B: den här rädslan som vi ser idag över att vår mediekonsumtion förändras, den är inte på något sätt ny. Det här är ett citat av Martin Luther. Det vi hörde om den här fantastiska diskussionen här innan som handlar om hur lärandet
[00:14:08] Speaker B: i skolan förändras. Där. Den skola vi har idag är ett resultat av. Reformen som skedde på 1500 talet när vi började trycka böcker. Då fanns det inte. Som Martin Luther uttrycker det här. Det fanns ingen i allmänheten
[00:14:34] Speaker B: som kunde skriva böcker och läsa dem, utan det var munkarnas jobb. Det blev en revolution när tryckpressen uppfanns. Den revolutionen ledde till den formen av skola vi har idag. Där man lär sig att läsa och skriva. Man pratar om koncentrationsförmåga som någonting åtråvärt. Och
[00:15:00] Speaker B: det beror ju på att man behöver koncentrera sig för att kunna komma igenom en hel bok. Och det är bara att inse att om det nu är så att samhället förändrar oss samtidigt som vi förändrar samhället så ställer det krav på hur vi tänker kring kring till exempel utbildning. Det
[00:15:26] Speaker B: går inte längre att tänka på skapandeprocessen som att det är en författare som skriver för en publik, utan media kommer i framtiden att vara ett deltagande av en masspublik. Och om man tänker, för att tänka att Internet och realtid är
[00:15:53] Speaker B: ett fenomen som är av ondo. Då måste man åsidosätta tre grundläggande slutsatser. Dels den här farhågan som Martin Luther uttrycker det här. Man måste alltså åsidosätta att den här diskussionen inte är på något sätt ny. Den har
[00:16:18] Speaker B: hållit på genom hela världshistorien. Det har alltid funnits, i alla fall i perioder, en social och kulturell förändring som har påverkats av olika krafter, en del konservativa, en del progressiva. Och man måste också titta på vilka fantastiska nya möjligheter som den här typen av förändringar öppnar upp för. Och om man inte ser Wikipedia
[00:16:43] Speaker B: som ett som ett dramatiskt positivt fenomen. Då kan man mycket väl tänka på den sociala webben som nånting av ondo. Men för att göra det måste man åsidosätta de här oändligt stora möjligheterna som öppnas upp av att folk ägnar tid åt nånting annat än att konsumera färdigproducerad media. Om
[00:17:12] Speaker B: man vill läsa om den förändringsprocessen kan man titta på forskningen kring en professor i psykologi som heter Patricia Greenfield som har skrivit ganska mycket om exakt hur ur ett beteendeperspektiv hur vårt användande av internet förändrar sättet vi lär och sättet
[00:17:38] Speaker B: vi umgås. Hon är fantastiskt bra på att ta en lite mer balanserad ståndpunkt än de här två författarna som vi såg senare. Hon är exempel på den typen av forskning som författare av populärvetenskapliga böcker drar sina slutsatser ifrån. Men
[00:18:06] Speaker B: det hon säger här, vilket är det viktiga. Every medium develops some cognitive skills at the expense of others. Det pekar på att det är en förändringsprocess på gång och vi oavsiktligt eller inte lär våra barn att kommunicera annorlunda än vi själva gjorde när vi var barn och vi själva kommunicerar annorlunda än våra
[00:18:31] Speaker B: föräldrar gjorde. När de var i vår ålder. Och allt det här drivs av en väldigt snabb utveckling på internet. Och det finns ingenting som motiverar att vi skulle försöka skynda på den. Eller i mina ögon att man skulle behöva hålla tillbaka den. Utan det handlar om att hela tiden hålla ögonen på konsekvenserna och i... Den
[00:18:59] Speaker B: konsekvensanalysen motverkar de onda krafterna och förstärker de goda. Jag tänkte att jag skulle avsluta det här med ännu en handuppräckning där vi kan bara svara på den enkla frågan om internet gör oss smartare eller dummare. Så
[00:19:26] Speaker B: att alla som tycker att internet gör oss smartare, upp med en hand. Och alla som tycker att internet gör oss dummare, upp med en hand. Det vi säger här idag är ju inte på något sätt ett facit. Facit finns givetvis på internet. Det
[00:19:51] Speaker B: här är samma omröstning som Wall Street Journal gjorde. Och här kan man fråga sig om de dumma människorna har röstat på att man blir smartare eller dummare och hur de smartare människorna har röstat. Jag tycker i alla fall för att avrunda att det Det är
[00:20:16] Speaker B: oerhört viktiga diskussioner här. De ställs på sin spets när man tittar på hur barn får möjlighet att utvecklas. Jag tycker att det ska finnas... Att man ska ge utrymme för att låta barn vara deltagande även i lärandeprocessen. Vi ska låta varandra vara deltagande på det sättet att det är helt
[00:20:42] Speaker B: okej att... Att delta i diskussioner på internet samtidigt som man sitter och lyssnar på en konferens. Det gör att skillnaderna mellan de som sitter hemma och de som faktiskt är här fysiskt blir mycket mindre. Det är väldigt mycket mer snarlika förutsättningar. Det enda som skiljer är en fysisk eller
[00:21:07] Speaker B: icke-fysisk Närvaro. Tack så mycket.