#9 – Martin Källström, grundare Narrative, Twingly
Martin Källström (vänster) och Startuppoddens Mikael Zackrisson. Martin Källström är en klassisk svensk datautbildad serieentreprenör, som dessutom blivit en av de mest tongivande entreprenörerna i Internetsverige det senaste decenniet, trots sin enorma ödmjukhet. Eller kanske just på grund av den. Just nu är han mitt uppe i lanseringsarbetet kring utrullningen av de första kamerorna som hans nya bolag, Narrative, före detta Memoto, skapat. Narrativekameran är en liten fyrkantig clips som man sätter fast på på skjort- eller tröjkanten, och som sedan tar en bild helt automatiskt var trettionde sekund. Wearables, som det också kallas. Kameran lanserades första gången via en Kickstarterkampanj hösten 2012, en kampanj som blev enormt framgångsrik. I stället för 50 000 dollar fick man in över en halv miljon dollar. I intervjun avslöjar Martin några knep kring hur man ska tänka om man tänker sig använda crowdfunding för att samla in pengar till sitt startup. Vårt samtal kom också att handla mycket om att vara strukturerad och göra sitt idéarbete ordentligt. Inte bara hoppa på första bästa idé man får, utan verkligen nagelfara den innan man bestämmer sig. ”När jag insåg att det var det hä…
In this recording — 71 extracted moments
Transcript
[00:00:08] Speaker A: Hej och välkomna tillbaka till Startuppodden. Jag heter Mikael Zachrisson och det här är vårt nionde avsnitt. För dig som lyssnar första gången kan jag berätta att det här är en podd som är till för att ge en lite djupare bild av hur det är att starta och bygga upp och driva bolag inom framförallt internet och det digitala området. Till min hjälp har jag produktionsbolaget Beppo här på
[00:00:33] Speaker A: Södermalm som lånar ut studion till mig och som hjälper mig att klippa podden. Stort tack till er! Om ni någon gång själva funderar på att göra en podd eller kanske vill spela in något ljud eller någonting för ditt företag så kan jag varmt rekommendera dem. De är smidiga att jobba med och har väldigt bra studio också och ger bra ljud vilket jag tror är ganska viktigt när man gör ljud professionellt. Gäst i veckans avsnitt
[00:00:59] Speaker A: är Martin Källström. En klassisk svensk serieentreprenör får man väl säga. Idag är han mest känd för att han har grundat och är VD för Narrative som tidigare hette Memoto. Som gör en kamera som man sätter på skjortan eller tröjan och som sedan tar en bild automatiskt utan att man behöver tänka på det. En bild var trettionde sekund. Lite häftig grej sådär. Tidigare har Martin grundat Twingly, en
[00:01:24] Speaker A: bloggsökmotor som var rätt hypad där för fem, sex år sedan. Martin är en ödmjuk kille, otroligt ödmjuk. Men det som slog mig när vi hade vårt samtal här var väl att han är... Hur systematiskt han jobbar med idéarbetet kring när man tar fram nya produkter och idéer som den här kameran.
[00:01:42] Speaker B: Hej och välkommen Martin Källström. Vad roligt att ha dig här.
[00:01:44] Speaker C: Tack så jättemycket Micke.
[00:01:46] Speaker B: Det var lite bökigt att få till det här men du har fått en lucka i ditt tidtabellschema.
[00:01:51] Speaker C: Ja, vi fick pussla lite.
[00:01:52] Speaker B: Du har precis varit på världens största hemelektrikmässa, Computer Electronics Show i Las Vegas.
[00:02:00] Speaker C: Ja, det var det. Det var helt ofantligt. Vi har olika siffror men någonstans mellan 160 000 och 250 000 besökare i Las Vegas över en vecka.
[00:02:11] Speaker B: Okej. Är det första gången eller har du varit där förut?
[00:02:13] Speaker C: Jag har varit i Las Vegas förut men aldrig på CES.
[00:02:16] Speaker B: Okej. Och du var där för att... Sälja in din kamera eller den här kameran som fångar din dag eller fångar ditt liv som tar en bild var trettionde sekund. Narrative Clip. Just det. Hur gick det?
[00:02:31] Speaker C: Det gick jättebra. Vi hade en mässplats där. Där folk kom och besökte vår bås. Och sen gjorde vi mycket medieintervjuer under veckan. Med olika tidningar framförallt Forbes och New York Times och lite olika sådana sajter och tidningar. Och sen lite radio, Geek TV och CS Live och
[00:02:56] Speaker C: sånt. En gadget gjorde en livesändning också.
[00:03:00] Speaker B: Jag såg den på en gadget där du satt och fick visa.
[00:03:02] Speaker C: Alltså du gjorde det? Ja.
[00:03:03] Speaker B: Det där såg bra ut.
[00:03:05] Speaker C: Och sen träffade vi våra leverantörer jättemycket från Taiwan. Både förpackningsleverantörer och tillverkare hade sina egna poster. Så vi hade en del Dels så käkar vi middag med dem, hade trevligt och sådär. Sen så åt vi god mat. Och så pratar vi tillverkning, affärsutveckling, framtida volymer och så vidare. Okej. Och så träffar vi lite andra företag också.
[00:03:30] Speaker C: Olika potentiella leverantörer eller samarbetspartners.
[00:03:34] Speaker B: Okej.
[00:03:35] Speaker C: Och det är ju det som är poängen med CES. Det är inte bara en mässa utan eftersom alla företag är där från hela världen så kan man Har man komprimerat ner hela ekosystemet till en enda plats på jorden under en veckas tid. Så det är väldigt användbart.
[00:03:53] Speaker B: Spännande. Så det fanns både en marknadsföringsidé att bara få ut namnet och produkten och också de här branschkontakterna.
[00:04:06] Speaker C: Ja, just det.
[00:04:08] Speaker B: Men nu är det så här, jag kommer ihåg, vi har ju varit med länge både på Twingly-tiden och framförallt när du drog igång den här kickstart-kampanjen. Det är ju nästan ett och ett halvt år sedan, oktober 2012 var det. Och jag var ju en av de här som gick in och backade det sen. Jag har ju fortfarande inte fått min kamera. Så vad är det som gör att det tar så lång tid?
[00:04:32] Speaker C: Jag tror att det är så att... Produktutveckling tar lång tid. Och det är en kombination av en entreprenöriell naivitet om hur lätt det går att skapa nya produkter som man behöver ha för att överhuvudtaget sätta igång. Och aspekterna av bara Kickstarter som plattform. Att man
[00:05:00] Speaker C: Det finns ett visst ramverk om hur man ska sätta upp ett projekt. Och alla projekt passar inte in i ramen.
[00:05:07] Speaker B: Okej, så man tvingas göra saker som man kanske inte borde lova då? Eller hur sa du bara?
[00:05:13] Speaker C: Jag ska inte säga att man tvingas, men vi gjorde ju val. Man lades och gör på något vis. Vi tyckte att det var rimliga val. Då, nu har vi gjort lärdomar. Och det är därför jag driver företag, för att lära mig saker. Okej. Och det är bara när saker gör lite ont som man lär sig någonting på riktigt. Men
[00:05:39] Speaker C: det som är helt fantastiskt är att vi nu är vi uppe och snurrar och har igång produktionen.
[00:05:47] Speaker B: Okej. Men hur många kameror har ni levererat än så länge?
[00:05:50] Speaker C: Nu har vi levererat runt 400 kameror.
[00:05:53] Speaker A: Okej.
[00:05:54] Speaker B: Så jag jobbar första förmiddagen men jag är fortfarande inte värd den första förmiddagen.
[00:05:57] Speaker C: Det är det som är lite så ironiskt att när vi tog in 1000 pre-orders eller 1000 backers första dagen så sprids de ut över två månaders uppstartsperiod av leverans och sen resten, övriga, vad är det nu, 6000 kameror som ska ut komprimeras ihop till en månad.
[00:06:20] Speaker B: Men ni har beställningar på 7000?
[00:06:23] Speaker C: Jag ska inte säga exakt, men någonstans där.
[00:06:27] Speaker B: Det är väl ganska bra eller?
[00:06:28] Speaker C: Det är fantastiskt. Det är helt otroligt bra. Och det är vi väldigt glada över.
[00:06:35] Speaker B: Okej. Vad har varit jobbigast för dig då under de här 15 månaderna? Vad har varit jobbigast kring förseningarna skulle du säga?
[00:06:49] Speaker C: Det som är jobbigast är ju att man ska inte bara utveckla en produkt, man ska bygga ett bolag också. Och det är specifikt med Narrative som skiljer sig från andra projekt jag drivit tidigare, att det är en sån lång teknikkedja. Man ska inte bara skriva en mjukvara eller en tjänst som det ofta är, utan vi ska bygga en hårdvara och så ska det vara firmware som den kallas, den lilla mjukvaran som snurrar på
[00:07:15] Speaker C: kameran. Och sen är det en uploader som finns både för Windows och OS X och en backend med bildanalys och lagring och hela den biten. Och dessutom appar för både Android och iPhone. Så det är kod som ska skrivas och underhållas på sju eller åtta olika ställen i olika programspråk med olika kompetenser som krav. Så att man ska bygga
[00:07:40] Speaker C: organisationen och teamet som klarar av det. Samtidigt som man utvecklar produkten och ser till att den är bra. Och det har varit den största utmaningen med att göra det här.
[00:07:49] Speaker B: Var den utmaningen större än du trodde från början?
[00:07:51] Speaker C: Definitivt. Och så är det i alla projekt. Oavsett om man ska bygga en liten app eller om man ska bygga nästa Apple. Så är utmaningen alltid mycket större. Annars skulle man inte, om det inte var så, om man inte har den här obotliga optimismen i sig så kommer man aldrig starta igång något projekt. Och den optimismen bygger ofta på att man faktiskt inte kanske vet egentligen vilka utmaningar
[00:08:16] Speaker C: man står inför. Och det krävs väl en speciell natur kanske. Men det är ju de här utmaningarna som jag vill kasta mig in i.
[00:08:29] Speaker B: Ja, och du har gjort det förut med Twingly. Men jag tänkte vi ska prata mer om Narrative och kameran och framtiden och sådär. Och hur ni har jobbat med att ta fram den. Men jag tänkte vi kan väl börja med att prata lite grann om dig. Vid första snacket här snackade vi om att du startade Twingly 2006. Men det var inte... Du har inte varit entreprenör sedan du gick ut skolan. Utan du jobbade på andra
[00:08:54] Speaker B: ställen. Hur kom du in på det här med att du skulle starta eget och bygga företag och sådär?
[00:09:00] Speaker C: Framförallt var det väl en vilja av att kunna bestämma själv hur, ha större inflytande över vad det är man skapar för någonting. Jag är ju mjukvaruutvecklare i botten och har alltid haft olika former av sidoprojekt som jag drivits av och som har varit källan till hur jag valt väg i livet med utbildning och vart jag bor och vad jag gör. Och
[00:09:25] Speaker C: det var samma sak med min upplevelse av att vara anställd, att det var fantastiskt roligt och utvecklande. Men det var hela tiden den här känslan av att inte vara i kontroll över vart man är på väg härnäst. Jag älskar den här helhetsbilden som man får som entreprenör och som man får när man driver ett eget projekt. Att man måste kunna allt från grafisk formgivning till utveckling,
[00:09:51] Speaker C: att skriva programkod och systemarkitektur. Och om man ska lansera egen produkt, även marknadsföring. Och projektledning och sådär. Och den bredden saknar jag väldigt mycket. Och att vara en liten pusselbit i ett stort maskineri passade inte mig jättebra.
[00:10:11] Speaker B: Men det här var saker du tänkte redan för tio år sedan?
[00:10:14] Speaker C: Nej, det är snarare saker jag kände. Det är bara i efterhand man tänker så här strukturerat på saker och ting.
[00:10:22] Speaker B: Berätta, hur var det då? För du gick ut Du är civilingenjör, du gick ut skolan och så började du jobba på något företag.
[00:10:28] Speaker C: Precis, Transfab jobbade jag på då och var där ett drygt år. Och det var en fantastisk miljö. Linköpings kontor med oerhört duktiga människor. 1800 sökande till 50 platser vilket gjorde att det var en jätterolig kreativ miljö. Jag flyttade till Japan tillsammans med min fru. Hon jobbade
[00:10:53] Speaker C: på Ericsson. Så vi flyttade till Japan. Jag jobbade som webbutvecklare på ett par svenska företag. Och hon jobbade på Ericsson i Yokohama. Och när vi kom hem igen så var Framfab borta i princip. Och då kom bubblan när det spruckit. Men då var ju mina medarbetare från Framfab utspridda. Så det tog då bara två dagar. Sen så satt jag och käkade lunch med några som ville anställa mig.
[00:11:19] Speaker C: Övervintrat dotcombolag som var en bostadsportal. Så jag jobbade där ett par år tror jag det var. 2001 till 2003 någonting. 2004 så bröt vi ut utvecklaravdelningen där till ett konsultbolag för att den här bostadsportalen behövde justera sin kostnadsbas också. Så det passade jättebra.
[00:11:44] Speaker C: Så vi bröt ut det och blev ett litet en liten konsultlåna som hade de här.
[00:11:50] Speaker B: Så istället för att vara anställda där så blev det en konsultfirma som sålde samma tjänster till?
[00:11:54] Speaker C: Ja, och det var ett väldigt stort steg. Det byggde liksom i, om man tittar på det i detalj, ganska mycket på tillfälligheter att det blev så. Men i varje valsituation så styr man ju mot en, kanske inte alltid med eftertanke, men man styr mot en känsla av vart man vill. Det här ledde till att vi hade ett konsultföretag och känslan med det var ju en stor nyvunnen frihet. Men fortfarande
[00:12:20] Speaker C: att kunden kom med en produktspec, projektspec som man levererade på och sedan i vårat fall, i alla fall som vi hade byggt upp det där, släppte det helt och hållet. Så man jobbar aldrig med det långsiktiga och med resultatet och sådär. Vi tittade på att omvandla konsultföretaget till ett produktföretag. Och fasade över. Det var bara ett handelsbolag,
[00:12:45] Speaker C: det där konsultföretaget. Vi bildade aktiebolaget Primelabs AB med en liten ny konstellation av grundare och tänkte att nu skulle vi utveckla på prov några olika tjänster samtidigt som vi höll kvar konsultkunderna. Först skulle vi bygga en internationaliserad variant av av blocket faktiskt, en sån här webb 2.0-blocket
[00:13:11] Speaker C: och rulla ut den i många länder samtidigt. Men sen så blev det kring valet i USA 2004 så blev det en sån explosion av i sociala medier och då såg vi att det fanns väldigt stora möjligheter att göra någonting roligt kring bloggar, att det var på väg över till Sverige också. Så 2005 så lanserade vi Twingly då på Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet samtidigt i
[00:13:39] Speaker C: bloggvärlden. Var det redan 2005 alltså? Ja, det var det. Eller säger jag fel nu?
[00:13:45] Speaker B: Du sa tidigare att Twingly grundades 2006.
[00:13:48] Speaker C: Ja, precis. Jag har nog... Precis, för det var inte från 2007. Vi lanserade Twingly. 2006 så växlade vi över till Primelabs. Det stämmer. Jag fick årtalens fel där. Okej. Så 2004 startade vi. Polyester som konsultbolaget hette. Polyester finns fortfarande kvar i Stockholm här. De
[00:14:14] Speaker C: killarna vi körde tillsammans med då och 2006 då blev Primelabs till. 2007 lanserade vi på de här tidningarna.
[00:14:23] Speaker B: Okej, och tanken var då att ni hade sett att det här var en trend med sociala medier. Nu gör vi någonting på det. Och sen såg ni mera programmeringskunskap att ni kunde kunde bygga det här med pingback så att man kunde bygga en sökmotor kring.
[00:14:35] Speaker C: Ja, exakt. Som sedan kan bli ett index. Ja, det var faktiskt tvärtom. Vi såg att om vi bygger sökmotorn så öppnas ett väldigt stort fält av olika sorters applikationer för varumärkesbevakning och analys och att ha en sökmotor och så vidare. Men Men det här med pingbacks
[00:15:00] Speaker C: från tidningar blev så att säga den applikationen av sökmotorn som vi satsade på först. Och den togs som skruv så att då bestämde vi oss för att lägga ner. Vi fasade ut alla konsultkunderna i Primelabs och tog in finansiering på Twingly och bytte namn på bolaget från Primelabs AB till Twingly AB.
[00:15:21] Speaker B: Nu låter det här som en otroligt väl utarbetad plan, men det var väl ändå någon sorts känsla.
[00:15:25] Speaker C: Ni kände att det var åt det hållet ni Ja, varje dag fattar man beslut som man inte vet utgången av. Och sen kommer man framåt efterhand.
[00:15:36] Speaker B: Vad var din dröm då när du gick på tekniskt innan du blev egen? När du tänkte så här, det här ska jag jobba med när jag blir stor?
[00:15:45] Speaker C: Det har jag faktiskt knappt koll på idag. Jag tror inte att man... Har man den typen av drömmar? Jag tror inte jag hade det. Jag tror jag drömde om... Inte i så långa skeden. Framförallt har jag inte haft någon önskan om att växa upp för snabbt. Frågan vad jag ska göra när jag blir stor tycker inte jag om.
[00:16:11] Speaker C: Jag är fortfarande inte stor. Jag vill bejaka barnet i mig.
[00:16:17] Speaker B: Men är du en sån som satt och hackade och gjorde allt du höll på med när du var liten?
[00:16:22] Speaker C: Ja, men jag är ju lantbrukarson. Jag är uppväxt på landet med fullkomlig frihet men väldigt lite teknik, väldigt lite digital teknik. Vi hade ju inte ens videobandspelare förrän jag gick på gymnasiet. Men det gav å andra sidan en extremt stor frihetskänsla att bo ute på landet med fullständig trygghet. Man kunde vandra
[00:16:47] Speaker C: och cykla fritt. Kilometervis åt alla håll utan att någonsin komma till en miljö där man kände sig otrygg. Man var alltid hemma vart man än kom. Och mina föräldrar har jag också insett i efterhand vilken stor inspiration de var. För de var sådana här gröna vågare som på 70-talet ville bli lantbrukare. Kom från akademikerfamiljer och ville flytta ut på landet och driva jordbruk
[00:17:12] Speaker C: och utbildade sig i lantbrukshögskola. Det de gjorde att flytta från stan 30 mil in i mörkaste Smålandsskogen där de hittade en liten gård med 18 kor och har fyra barn och bara lever av vad marken ger dem och är helt beroende av väder och vind och vad man kan skapa med mankraft.
[00:17:38] Speaker C: Det är ett enormt stort steg. Att inte utan rädsla, men däremot med väldigt mycket mod som gör att man vågar göra saker som man tror på fast man kanske är rädd för det. Satsa på det man vill åstadkomma. Och precis så har det varit med alla val jag har gjort. Även i perioder när jag varit som mest datanördig
[00:18:04] Speaker C: och verkligen inte gjort något annat än att sitta med datorer och programmera eller spela spel eller surfa på modem innan det fanns internet. Så har de stöttat mig 100% i det. Aldrig såhär försökt få mig...
[00:18:19] Speaker B: Även fast du höll på med teknik och de var liksom gråa?
[00:18:21] Speaker C: Ja, precis. Och likadant med mina syskon och sådär. Min lillebror, i sina tonår spelade han fotboll hela tonåren. Brydde sig inte det minsta om studier. Och dig ställer de också upp på. Skjutsar honom till fotbollsträningar. Att göra vad man tror på och hitta sin lycka i det har jag fått med mig hemifrån. Och
[00:18:48] Speaker C: det är fortfarande en väldigt stark känsla i mig.
[00:18:54] Speaker A: Vad fint.
[00:19:00] Speaker B: Bra. Om vi fortsätter med Twingly då. Ni fick snurr på den här plugin-grejen då som alla... Jag jobbar ju på en sån här mediesajt så vi hade att göra så här. Så man fick se vilka bloggar som skrev om ens artiklar och det skapade så här länkkraft. Tror jag. Eller kan inte Google tillräckligt bra. Vad tror du var orsaken till att... Ni blev ju ändå ganska heta där. Anton har ju varit här på podden tidigare och pratade om hur han jobbade med bloggmarknadsföring. Så
[00:19:26] Speaker B: ni blev ju väldigt omskrivna och heta där. Så vad tror du var nyckeln till att ni lyckades så bra?
[00:19:33] Speaker C: Ja, jag kan ju berätta den tillrättalagliga versionen och den sanna versionen om det. Jag vet inte vilken du vill höra.
[00:19:41] Speaker B: Ja, jag tror det. Nu är det så länge sedan så nu tycker jag det är dags att höra den sanna versionen.
[00:19:47] Speaker C: Nej, men som med allting så var det väldigt många tillfälligheter som klaffade. Och ett par sådana kan jag berätta om. Dels så hade vi ett par Suveränt tog det exjobbare som byggde den här Twingly screensaver som visualiserade våra dataflöden. Och vi hade inte råd att betala dem någon ersättning för exjobbet så vi skickade dem på Future Web Apps i London istället. Så sa vi till dem att om ni ska åka till London
[00:20:12] Speaker C: så måste ni marknadsföra den här skärmsläckaren ni har gjort på något sätt. Och medan de gjorde sitt exjobb så höll vi på och sålde in den här pingbackfunktionen till diverse olika tidningar och Dagens Nyheter var extremt snabba på att hoppa på det där. De tyckte att det var en väldigt spännande produkt och anledningen till det
[00:20:37] Speaker C: var att de redan hade haft den typen av funderingar själva och försökt upphandla den typen av tjänst utan att hitta någon som kunde leverera det. Däremot så drog det ut ganska mycket på tiden. Och under tiden så kom Svenska Dagbladets intresse också upp som en väldigt stark intressent.
[00:21:03] Speaker C: Och det var någon gång i februari 2007 som då båda teknikavdelningar på både Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet gjorde sig beredda att börja testköra med det här. Vi låg på Dagens Nyheter väldigt intensivt, trött på dem. De hade varit först med att signa avtalet
[00:21:29] Speaker C: men dragit ut väldigt mycket på tiden med att gå live. Vi låg på dem varje vecka och de sa att de hade lite andra saker att göra nu. Det blev en ganska låg prioritet när vi väl kom till teknikavdelningen. Sen la Svenska Dagbladet upp någon liten test... Nej, det var bara... Martin Jönsson som bara nämnde att nu händer det någonting spännande inom kort på sved.se.
[00:21:55] Speaker C: Och då såg Dagens Nyheter det där och tänkte att nu måste vi gå live. Så de la ut någon testversion och Svenska Dagbladet såg det och la också ut sin länkversion. Så de la ut helt utan... Vi hade verkligen velat ha Dagens Nyheter ute först. Och försökt få ut dem eftersom vi kände att det var fair. Helt utan att det var planerat så,
[00:22:20] Speaker C: så gick båda live samma dag.
[00:22:22] Speaker B: Så det blev en sorts konkurrens mellan dem fast ni var inte skyldiga till att skapa det? Ja, precis.
[00:22:26] Speaker C: Och i den här situationen så tyckte båda att den andra hade fått vara före. Så båda tidningarna tyckte att vi hade behandlat dem oschysst i någon mening. Ganska mycket åt det och Dagens Nyheter var rejält sura under ett par dagar. Men jag tror ärligt talat
[00:22:51] Speaker C: så blev det ett enormt stort genomslag tack vare att båda morgontidningarna gick live samtidigt. Och det var verkligen jättebra för båda. Egentligen kan man inte ha både Bonnier och Schibsted som leverantör till båda två. Men det visste ju inte vi. Små entreprenörer från Linköping. Det är en i raden av okunskaper som har varit väldigt nyttiga
[00:23:17] Speaker C: att ha.
[00:23:19] Speaker B: Men kan man inte det?
[00:23:20] Speaker C: Nej, det kan man ju inte. De är i alla fall, det beror på vad man levererar. Ni har väl fortfarande båda eller nej? Eller de har tvungna? Ja visst, och det funkar ju liksom. Det är bara att man måste komma in rätt på något sätt. Men, och det går säkert, jag vet inte. Det var i alla fall en väldigt stor tillgång. Och det som hände då var att Linus och Malin, de
[00:23:45] Speaker C: här exjobbarna som hade byggt den här skärmsläckaren. De åkte till Future Web Apps och de var små 19-åriga studenter som var lite nervösa och hade fått order om att marknadsföra den här skärmsläckaren. Och så såg de några i ett hörn som var som också var väldigt unga, som såg ut att vara 18-19. Så de gick fram till dem och sa såhär: "Den här har vi byggt. Vad tycker ni om den?" Och då sa
[00:24:10] Speaker C: de såhär: "Wow, this is the coolest thing ever! We know the organizers, you must be on stage!" Så gick de upp till organisatörerna och sa: "Kolla det här!" Och så ordnade de plats. Vilket aldrig någonsin jag varit med om på en konferens. Att man säger: "Det här företaget får fem minuter på scen bara för att det de har är så ofantligt coolt." Men så fick Linus och Malin e-postar eller sms:ar hem till oss. Vi ska vara på scen
[00:24:35] Speaker C: om tio minuter. Och vi bara, hur lyckades de med det? Och då pitchade de sin skärmsläckare och fick jättestora applåder. Alla var jätteglada över att få se någonting från en startup istället för de här storbolagspitcharna som alltid är i början av varje konferens. Då satt det i publiken en svensk som heter
[00:25:00] Speaker C: Lars Hallenium som var investment manager på ett investmentbolag här i Stockholm som heter Servisen. Och tänkte att de där Twingly, det svenska bolag som visar sig upp i London, kanske man ska ta kontakt med dem. Och sen blev de investerare några månader senare efter att vi hade fått gå igenom en process med hade lite olika propåer från olika investerare.
[00:25:28] Speaker C: Det är sådana här tillfälligheter som leder stora steg framåt. Man ska ju verkligen satsa framåt jättestort och göra hundra saker. Men vilken av de här hundra som leder någonstans är ju aldrig förutsägbart. Efterhand så hela resan jag har gjort. Det som är
[00:25:54] Speaker C: betydande är alltid slump. Och om man är framgångsrik som entreprenör är ju hur hårt man satsar på att skapa de här situationerna där slumpen kan leda till bra saker.
[00:26:05] Speaker B: Alltså som man skapar förutsättningar för att göra massa olika.
[00:26:08] Speaker C: Ja, precis. Och vågar ta chansen när någonting bra uppdagar sig. Att det finns en möjlighet.
[00:26:15] Speaker B: Precis, för när man identifierar det här tillfället att man får gå upp på scenen, då måste man.
[00:26:19] Speaker C: Då måste man våga göra det.
[00:26:21] Speaker B: Även om man inte kanske har hunnit repa. Nej, exakt. Ja. Har du fler stories från den? Det var ju en skön story.
[00:26:30] Speaker C: Jag har hur mycket stories som helst från Twingletiden. Om man backar tillbaka ett par månader dessförinnan. Det som fick, tror jag, Dagens Nyheter att stampa på gasen och skriva på ett avtal med oss. Och att de träffade på oss på en tidningsmässa nere i Wien. Då framstod vi som ett mycket större företag. Det var den största branschmässan för tidningar. En sån här tryckpressar? Nej,
[00:26:56] Speaker C: det var en online... Jag glömde vad den heter. The Digital World? Nej, jag minns inte vad den heter. Men i alla fall så var det... Du fick bara plats åtta utställare där. Vi hade roffat åt oss en av de platserna med hjälp av lite Almi-pengar. Och hade inte råd att flyga ner med en stor monter och sådär. Så vi satte och hyrde en van
[00:27:22] Speaker C: på Sixt. Och packade den full med utställningssaker. Och oss fyra grundare. Niklas, Björn, Figge och jag. Och åkte 180 mil ner genom Europa på autobahn. Genom snöglopp. Och var nere i Wien och pitchade tidningar på den här mässan och framstod som... Det var väldigt mycket sociala
[00:27:47] Speaker C: medier som var i ropet då. Vi var den enda utställaren som hade någonting med det att göra. Så vi fick väldigt mycket uppmärksamhet. Och dels så fick vi utifrån det ett par internationella, våra första internationella kunder också. Helsingin Sanomat i Finland och Sunday Times i Sydafrika. Som är helt random, som man aldrig hade fått in som kunder annars. Men också då att de svenska tidningarna, Dagens Nyheter och Svenskan såg oss där och såg oss som en större leverantör
[00:28:13] Speaker C: än vi kanske var då eftersom de träffade på oss i Wien.
[00:28:18] Speaker B: Men det var ju också då någon sorts beslut att ni skulle vara med internationellt. Ja precis. Var det en tanke ni hade från början att det här måste gå internationellt?
[00:28:25] Speaker C: Ja, alltså det tog lite.
[00:28:27] Speaker B: För det är ganska långt menar jag från att ni startar en bloggsökmotor till att vi ska ut och marknadsföra oss mot hela världen.
[00:28:31] Speaker C: Jag fick göra en liten kupp där. För att vi skulle få den här utställningsplatsen så så var de tvungna att få ett besked ganska tidigt den här mässan om att vi skulle vilja ha den här platsen. Och jag hade inte riktigt hunnit sälja in det klart till mina medgrundare så jag signade på där utan att berätta det för någon annan. Och sen så fick jag pitcha in det och lyckades sälja in det. Och att
[00:28:57] Speaker C: vi skulle satsa på det. Och så det var Det var ju tur att de andra gick med på det och tyckte att det var en bra strategi. Men vi hade verkligen en tanke om att vara "born global". Att satsa internationellt. Och det hade vi med oss från det här tidigare projektet vi hade haft med att bygga en Blockit sajt. En nyckel till att växa skulle kunna vara att vara globala. Nu
[00:29:24] Speaker C: när vi driver Narrative så vet jag att vi när vi startade Twingly hade ett globalt tänk men fortfarande hade ganska stort fokus på hemmamarknaden. Trygga Sverige. Och nu i Narrative så gör vi helt annorlunda. Nu är USA vår hemmamarknad. Det är där vi har fokus. Och sen ger det
[00:29:49] Speaker C: fortfarande lika stora effekter i Sverige. Fast inte bara i Sverige utan på 50 marknader runt om i världen. Och framförallt i USA. Nu är vi på riktigt Born & Global på ett helt annat sätt än vi var med Twingly. Även om vi hade aspirationen på det.
[00:30:13] Speaker B: Och det betyder rent praktiskt, vad är skillnaden då?
[00:30:18] Speaker C: Ja, det påverkar väldigt konkreta beslut. Med Twingly hade vi en PR-byrå här i Sverige. En jättebra byrå som heter Greenhill Relations och fortfarande finns kvar. Åsa och Matti hade precis lämnat Agent 25 och startat den. Och de gjorde ett suveränt arbete. Nu har vi också en PR-byrå. PR-arbete är liksom ingen magi. Det
[00:30:43] Speaker C: är fantastiskt bra att ha en PR-byrå i tidig fas. Man är framförallt tekniker ofta när man startar företag och att få in någon som kan PR-arbete. Jag jämställer det nästan på gränsen till att hyra in redovisning och bokföring. Det måste göras ett gediget PR-arbete i ett företag och att då
[00:31:08] Speaker C: göra det genom en byrå är ett väldigt, väldigt bra sätt att kvalitetssäkra den processen. Av exakt samma anledning så ska man hyra in redovisning och inte sitta och svettas över bokföringen själv. Men nu har vi vår PR-byrå i USA med Narrative. Den hade vi i Sverige då och vi har gjort våra lanseringar i USA. Vi valde av den anledningen
[00:31:34] Speaker C: så blev vi tvungna att hitta ett sätt att lansera på Kickstarter istället för något svenskt eller europeiskt alternativ. Och så vidare. Jag förstår.
[00:31:45] Speaker B: Okej, men vi ska inte prata mer om Twingly egentligen. För det är ju en story som alla känner till på något vis. Men jag kommer ihåg att vi träffades på något mingel här. Och du berättade att du var på väg bort därifrån. Så sa du lite vid sidan av till mig. När var det nu? Kan det ha varit 2011? Ja, det var det. Så kan du berätta lite mer om hur kom den? När kände du att det var dags att
[00:32:11] Speaker B: gå vidare? Var det det här nya som lockade redan då? Eller visste du bara att nu vill jag göra något helt annat?
[00:32:17] Speaker C: Hur mognade det beslutet fram? Så här var det. Vi hade en strategiprocess på Twingly. Det jag insåg om Twingly var att det Twingly behövde som företag var ett väldigt starkt fokus på befintliga produkter. Vi hade ju en del olika produktlanseringar med Twingly Channels och Twingly Live och så vidare. Och jag ville
[00:32:42] Speaker C: komma bort från det och fokusera helt och hållet på de produkter vi redan hade som gav intäkt och satsa allt på försäljning av dem. Och det var helt rätt för företaget, men helt fel för mig som person. För att jag drivs av den här kreativiteten och innovationen. Och är helt fel VD i ett bolag som ska satsa på försäljning
[00:33:08] Speaker C: och inte så mycket röra produkten eller framförallt inte skapa helt nya produkter från scratch. Så det var väldigt mycket det som drev mig till insikten om att jag och Twingly som bolag på något sätt hade gått in i olika faser eller olika behov. Jag hade en väldigt stark önskan om att ta mig till Tillbaka till början igen. Början från start
[00:33:33] Speaker C: med en ny produkt. Och det var precis motsatsen till vad Twingly behövde.
[00:33:38] Speaker B: Anton berättade när han var här på podden om att alla 18 produkter på tre år. Det var lanseringar varje månad hela tiden med nya grejer.
[00:33:47] Speaker C: Det är fantastiskt roligt och lärorikt. Men kanske inte alltid bra ur affärsutvecklingssynpunkt. Okej. Så du kände då att du ville gå? Ja. Så då berättade jag det för styrelsen. Som var väldigt förstående och vi kom överens om att jag skulle stanna kvar som VD på mitt förslag, skulle stanna kvar som VD tills det fanns en ny. Men att jag kunde gå ner
[00:34:14] Speaker C: i tid till att jobba fyra dagar i veckan och jobba med utvecklingen av ett nytt bolag en dag i veckan. Det fungerade fantastiskt bra. Det var en av de mest kreativa perioderna i mitt liv. När man har utrymme att göra det där som arbetet visar
[00:34:39] Speaker C: av. Som man kan se har en framtidspotential. Men fortfarande inte gör det i ensamhet. Ha sitt vardagsliv i en social kontext.
[00:34:52] Speaker B: Men funkar det då att hålla dig till Berklemri bara en dag i veckan?
[00:34:57] Speaker C: Alltså det... Nej. Jag jobbade fortfarande åtta timmar per dag med Twingly. När jag jobbade på Twingly. Eller de dagarna jag jobbade med Twingly. Men det som är så viktigt med att vara heltidsanställd är ju att man jobbar Inte bara 40 timmarna som man fysiskt är på plats utan att ens
[00:35:23] Speaker C: det undermedvetna som sker runtomkring. Och det vet jag. Det är ju helt uppenbart att den tiden kanske inte ägnades helt och hållet åt Twingly under den tiden. Men det var ju ändå väldigt stort värde för bolaget att jag fanns kvar. Under tiden som den, så att bolaget fick tid på sig att hitta en ny VD och så vidare. Och
[00:35:51] Speaker C: det jag gjorde var en väldigt strukturerad process som liknade den väldigt mycket som vi gjorde innan när vi startade Twingly. Att jag jobbade med idéutveckling då under väldigt lång tid, väldigt strukturerat. Hade ett såhär, inte ett anteckningsblock men ett Google Spreadsheet med företagsidéer som jag måttade på varje dag med nya idéer. Så jag hade
[00:36:17] Speaker C: 45-50 företagsidéer och jämförde och kategoriserade och brann för, var passionerad om ett par dagar innan jag kom fram till en ny idé. Och det blev en ganska, det är väldigt roligt, men sen blev det ganska tröstlöst ett tag när jag insåg att Det var verkligen så att jag brann för en affärsidé i två
[00:36:42] Speaker C: dagar innan jag var tvungen att släppa den för jag kom på någonting nytt. Jag tänkte hur ska jag någonsin kunna starta ett företag om jag bara kan hålla fast vid en idé två dagar i sträck? Man behöver ett lite längre commitment än så när man ska starta företag.
[00:36:57] Speaker B: Okej, det var inte så att du kände att de var körda utan det var snarare att du tyckte att det dök upp någonting annat? Ja, precis.
[00:37:03] Speaker C: Jag tänkte att om vi fortsätter så här får vi se vad som händer. Och det var ändå ganska roliga saker jag jobbade med idéutveckling kring.
[00:37:13] Speaker B: Kan du berätta några av de här idéerna som du skrotade?
[00:37:16] Speaker C: Ja, jag funderade på att bygga ett datadrivet bokförlag som skulle sälja serier av böcker istället. Så att man prenumererar på böcker istället för att köpa enstaka böcker. Och att göra det Att välja vilka böcker man ska skriva om, vilka böcker som ska skrivas utifrån vad som är populärt i sociala medier. Och ja,
[00:37:44] Speaker C: jag var inne ganska mycket på olika prenumerationsmodeller. Men gemensamt för nästan alla var att det var business to consumer. Lite grann. Var lite grann trött på de långa säljcyklerna som B2B för med sig. När man jobbar med säljcykler på mellan 12 och 24 månader mot kund så tar det så lång tid innan man får reda på om man är på rätt väg eller inte. Men
[00:38:11] Speaker C: i alla fall så det som hände var att jag hade haft den här idén om att ha en kamera som man har på sig och som fotograferar allt man gör.
[00:38:23] Speaker B: Så det var en av alla de här idéerna?
[00:38:24] Speaker C: En av de här idéerna. Men jag förkastade den för jag tänkte att den så... Alltså en digital kamera är ganska stor om man tänker på en sån här point and shoot kamera. Även om man minimerar den lite grann så tänker man att den behövde vara såhär 5x5 cm eller någonting. Men sen såg jag någonstans några veckor senare. Det var under sommaren 2011 så såg jag en teardown av den här finska SD-kortet med wifi inbyggt
[00:38:50] Speaker C: som heter iFi. Som var helt fantastiskt. Som jag bara blev helt mindblown av. Att tekniken var så mintraliserad. Och sen då fick det mig att titta tillbaka på den här idén med en kamera. Den kanske inte behöver vara 5x5 cm eller som ett cigarettpaket. Eller hur stor man tänkte mig. Utan den skulle kunna vara mycket, mycket mindre. Och
[00:39:16] Speaker C: då när jag började fundera mer på det så blev jag verkligen emotionellt förankrad. Den idén bara tog tag i mig och jag insåg att jag hade gått i tre, fyra veckor och bara brunnit för det konceptet. Det kommer sig väldigt mycket ifrån att jag alltid har haft en önskan om att dokumentera mitt liv på olika sätt, men aldrig hittat ett bra sätt som
[00:39:41] Speaker C: fungerar för mig. Inte tillräckligt disciplinerad. Jag kan inte skriva dagbok för att jag glömmer bort att göra det. Jag har gjort det i perioder men sen alltid tappat det. Och sen när man tittar tillbaka på de få dagboksbladen man har skrivit så uppfattar jag dem som så ofantligt värdefulla. Man skulle verkligen vilja haft hela
[00:40:06] Speaker C: sin uppväxt dokumenterad. Sen har jag förlorat båda mina föräldrar i olika omgångar. Och då när jag tittar, efter att mamma gick bort, när man tittar i fotoalbum där man ser oss tillsammans så upplever jag att det är alldeles för... Det
[00:40:32] Speaker C: är bara de glada, roliga stunderna som blir dokumenterade. Och nu är det lite annorlunda med sociala medier. Man blir instagrammad eller fotad på Facebook lite oftare än de gamla heliga fotoalbumen. Men fortfarande så blev det en sån stark känsla av att om man kan fånga
[00:40:58] Speaker C: helt vanliga vardagsstunder med sån här liten kamera så vore det så otroligt mycket värt.
[00:41:06] Speaker B: Du kom på den här idén med den här kameran. Konceptet med att den skulle ta en bild var trettionde sekund och att den skulle sitta med den här klippen frast på en tröjkant. Var det klart sånt där från början? Hade du någon tydlig vision om vad det var exakt?
[00:41:27] Speaker C: Inte med en gång jag utarbetade en vision. Jag tog fram, använde mobilkameran som prototyp ganska mycket och tittade på väldigt mycket forskning som fanns. Det har forskats på lifelogging sedan 80-talet. Microsoft hade på 90-talet ett jättestort forskningsprojekt kring det och en kille som hette Steve Mann satt på MIT och funderade på det här kring.
[00:41:53] Speaker B: Men det är han som kör de här wearable computers från början av 80-talet? Ja, precis.
[00:41:59] Speaker C: Så det fanns otroligt mycket att luta sig tillbaka på. Folk som redan hade tänkt och funderat och provat i årtionden. Jag inspirerades väldigt mycket av en princip för produktdesign som kallas för "Calm Technology". Att man ska bygga teknologi som inte påkallar ens uppmärksamhet hela tiden utan bara existerar och gör det på ett så tillbakalutat
[00:42:25] Speaker C: sätt som möjligt och inte försöker störa en utan bara existera och jobbade fram det här konceptet helt och hållet på idéstadiet med att ha en kamera som inte har några knappar där man har ett gestbaserat interface istället så att man inte har känslan av att det är någonting man behöver interagera med för att den ska fungera.
[00:42:51] Speaker B: Och då var du fortfarande ensam med det här?
[00:42:53] Speaker C: Ja. Precis, och jag var på SSVC i augusti och provade att lifelogga med mobiltelefonen. Och pratade med folk om deras reaktioner på det och kände själv efter hur jag upplevde det.
[00:43:12] Speaker B: Gjorde du något program då?
[00:43:14] Speaker C: Då fanns det en app som drog slut på batteriet på telefonen på två timmar. Men tog en bild var trettionde sekund. Och gjorde en film om det.
[00:43:24] Speaker B: Och det var sommar 2011 då? Ja, det var det. Och var det första gången du pratade offentligt också om det här?
[00:43:30] Speaker C: Jag berättade inte för någon varför jag gjorde det. Utan sa bara att jag ville prova. Och sen så började jag rekrytera. Dels titta på hur man skulle lösa det rent tekniskt. Men sen rekrytera ett grundarteam till det här under hösten 2011. Hösten och vintern. Och de som var först ombord var Oskar Kalmaru som tidigare jobbat
[00:43:56] Speaker C: med den här videotjänsten, svenska Youtube, som heter bubblare.se. Och sen så Björn Wessén som kom från Axis och hade jobbat som egen konsult med kamerautveckling och elektronikutveckling som var elektronikingenjör.
[00:44:14] Speaker B: Okej, så det fanns en person som var hårdvarukunnig?
[00:44:18] Speaker C: Ja, precis. Björn är hårdvarukunnig och Oskar är marknadsföringskunnig. Och jag har en mjukvarubakgrund, så tillsammans blev vi ett väldigt bra grunderteam. Och jag har byggt Narrative väldigt mycket utifrån inte bara de omedelbara historierna. Behoven utan att kunna titta framåt i tiden och se
[00:44:43] Speaker C: vad man vad kommer vi behöva och vilken historia kan man bygga kring bolaget. Tänk på det från början nu. Det har varit en väldigt stor tillgång. En lärdom från Twingly också att man måste kunna berätta om sitt företag på ett bra sätt så att man kan. Man måste planera upp vad är Vad
[00:45:09] Speaker C: är rytmen av lansering och finansiering och produktutveckling i bolaget så att det stämmer ihop som ett maskineri? Så att kalendern är synkad mellan alla processer som ska pågå i bolaget. Så det har varit en väldigt, väldigt stor tillgång att kunna driva eller att ha drivit bolag innan när vi startade Narrative.
[00:45:30] Speaker B: Och det är den här storyn då med att Du kom på den här idén och såg då som en del av detta då eller?
[00:45:38] Speaker C: Ja, det är ju mer, det är ju inte en story, det är ju verkligheten. Men i produktutveckling så genomgår man ju, det är en tidvattenrörelse mellan en sökande fas där man har ett brett öppet fält och sen så smalnar man av det och ska realisera de idéerna. Efter
[00:46:04] Speaker C: nya möjligheter. Och då gäller det att finansiering och marknadsföring ligger i fas med det där. Så att man söker finansiering när man har bevisat sina lösningar och inte när man precis har breddat fältet och säger just nu har vi ingen aning om vad vi ska göra. Det är inte rätt tajming för att söka finansiering. Och det som
[00:46:29] Speaker C: är nycklarna som man måste tänka på både när man bygger bolag och när man berättar för finansiärer om vad man gör. Det är att man ska ha en produkt som fungerar och som går att realisera. Man ska ha en marknad som är intresserad av den där produkten och ett sätt att nå ut till den där marknaden. Och man ska ha ett team som är rätt personer
[00:46:56] Speaker C: som har en väldigt bra bakgrund och som har rätt sammansättning så att det inte finns luckor i kompetensen i teamet. Och sen så är det väldigt bra att ha en plan kring finansiering också. Även i väldigt tidig fas när man kanske vill ha 150 000 från Almi. Eller om man vill ha såddfinansiering på ett par miljoner eller något liknande
[00:47:21] Speaker C: från en affärsängel. Så om man kan beskriva hela företagets utveckling redan första eller andra steget och säga att då kan man visa så här. 150 000 nu kan leda till en såddfinansiering på 2 miljoner som leder till en serie A på 10 miljoner eller 20 miljoner eller vad man nu siktar på som leder till en serie B.
[00:47:46] Speaker C: Så att man ser, man talar om för Almi. Det här är inte 150 000 som vi bara ska göra det här lilla, utan det här är 150 000 som kommer möjliggöra hela företagsbyggandet och flera års positiv utveckling av team och produkt och marknad.
[00:48:03] Speaker B: Men fick ni Almi-pengar och sånt i början då?
[00:48:05] Speaker C: Ja, det gjorde vi. Och jag tycker verkligen att det som brukar kallas det svenska innovationssystemet, det fungerar ofantligt bra om man startar projekt på ett genomtänkt sätt och beskriver team, produkt och marknad och en roadmap för finansiering. Hur det hänger ihop med de tre. Så får man enormt bra stöd från Almi
[00:48:32] Speaker C: eller i Östergötland kan man också vända sig till Länsstyrelsen och få lån som är ganska låg risk för att man knyter upp dem till ett projekt och man kanske lånar 300 000 och sen om man inte Om man inte kommer någon vart med det projektet och man aldrig ger några intäkter så kan man ansöka om att få lånet avskrivet istället för att behöva betala tillbaka det. Och om man jämför med
[00:48:57] Speaker C: hur det är i USA där folk brukar lovprisa hur enkelt det är att få tag på startkapital i New York eller Silicon Valley. Och i själva verket så är det startkapital på precis samma nivåer. Det handlar om 25 000 dollar eller 40 000 dollar, det vill säga 150 eller 300 000 kronor. Skillnaden är bara att där får man lämna ifrån sig 15 procent av bolaget redan första
[00:49:22] Speaker C: dagen. Medan här i Sverige så kan man få samma sak, samma pengar och en fantastiskt bra infrastruktur både för att bygga företag och för att bygga teknik. Men utan att lämna ifrån sig några ägarandelar i första rundan.
[00:49:37] Speaker B: Anton pratade ju om det där, att han på oss som att de hade fått propåer om pengar men att han tackade nej till det för att det var för lite pengar och de skulle ge bort för mycket vilket gjorde det mer eller mindre omöjligt att gå in och ta mer pengar senare. Men när vi pratar om pengar här då, vi ska gå vidare här, komma framåt lite snabbare här. Det här var då 2011 och sen bestämde ni då ändå under...
[00:50:03] Speaker B: Att ni skulle gå ut på Kickstarter och söka pengar där. Var det pengarna eller uppmärksamheten? Vad ledde fram till det beslutet?
[00:50:10] Speaker C: Kickstarter är tre saker i ett. Dels är det pengar och uppmärksamhet som säger. Det är två. Och det sista är marknadsanalys. Att man får väldigt mycket information från marknaden. Och alla de här tre sakerna, marknadsföring, finansiering och marknadsanalys och kunskap från marknaden kan man få på andra sätt. Kickstarter eller crowdfunding generellt ger alla tre de sakerna i ett paket. Och
[00:50:35] Speaker C: det funkar bara om man ger 100% när man går in i en crowdfundingkampanj. Och bygger sitt företag, story kring det. För det är väldigt svårt att haka på och säga vi är det här stora bolaget och sen så gör vi den här lilla Kickstarterkampanjen vid sidan av. Utan man måste bygga sitt bolag kring det. Men gör man det så får man de här tre sakerna i ett paket. Och
[00:51:01] Speaker C: det behöver inte alls vara rätt för alla företag att göra det. Och de här tre sakerna behöver alla företag, men man kan få dem på olika sätt. Men vad var det som ledde fram till att ni bestämde er för att göra det? Det var väldigt bra fas just då. Kickstarter. Det hade varit ett tag sedan det funnits något framgångsrikt hårdvaruprojekt på
[00:51:26] Speaker C: Kickstarter. Pebble Watch var det som lanserades före oss. Så det fanns liksom en nyhetstorka efter Kickstarterprojekt upplevde vi. Där vi hoppades kunna fylla en ducka då. Och sen 2012 var ett bra år för crowdfunding kände vi. Det var lite
[00:51:51] Speaker C: grann så man lanserade. Och om man uppfyller de förväntningarna så kan man bäras på den vågen som det innebär att journalister går och vill skriva lite, kliar i fingrarna och skriva om crowdfunding. Så att om man uppfyller den, infriar den önskningen så...
[00:52:08] Speaker B: Precis, det är många grejer i det. Att det är ett svenskt bolag och de har dessutom... Journalister letar ju alltid efter någon sorts bevis för att det är en framgång och att man får in mycket pengar på en sån här kampanj. Det är ju ett bevis som kanske är tydligare än att man har lyckats få in finansiering på ett annat sätt. För här är det ju någon sorts... Ja, det är den här med marknadsbiten där kanske.
[00:52:27] Speaker C: Det var också en av lärdomarna från Twingly att det är faktiskt mycket enklare att få uppmärksamhet även bara i lilla Sverige genom att satsa på USA. Det tar precis lika mycket tid och energi att ringa och pitcha journalister i Sverige. Som att ringa upp techbloggare i USA. Det är ungefär lika stor chans att man får ett genomslag. Men
[00:52:53] Speaker C: i USA når man mycket mer och de svenska journalisterna skriver genom att bli omnämnd i en eller två teknikbloggar i USA så får man kanske fyra eller fem omnämnanden i svensk media sen. Ofta när man, eller inte ofta, jag ska inte säga att jag har erfarenhet men min bild är att det är lite roligare för en svensk journalist att skriva om en svensk startup om
[00:53:18] Speaker C: de har synts i USA än om de bara ringt upp och är okända och säger Hej vi sitter i Linköping och bygger det här, vill du skriva om oss? Det kanske är...
[00:53:28] Speaker B: Vad är det som gör att folk, för det är ju liksom Det är ju alltid det här med hönan och ägget såhär Jag tänkte, jo det var det du sa här om att Man måste ha en produkt och visa att den funkar för ni hade väl ingen Hade ni byggt ett X? Ni hade ju bara gjort typ 3D-utskrifter som var lådor. Ni hade ju inte byggt någon riktigt fungerande kamera, eller hade ni?
[00:53:46] Speaker C: Vi hade byggt en, men inte miniatyriserad. Så vi byggde en kamera som var byggd på evaluation kit. Så ett ganska stort kretskort med en processor på. Där man laddade på de sensorerna. Där de har sina instickskort som de sitter på. Kameran då var liksom så här 4x4 decimeter. Men fortfarande körde samma
[00:54:12] Speaker C: programkod. Så långt hade ni kommit på den innan Kickstarterkampanjen? Ja, vi hade byggt en prototyp till appen för iPhone och Android och till lagringstjänsten också. Och sen det vi inte visste om när vi lanserade då var att vi skulle komma att faktiskt skriva om 100 av den programkoden vi hade då. Nu existerar
[00:54:39] Speaker C: inte längre någon programkod från de prototyperna. För att vi har gjort lärdomar på vägen om vad produkten behöver kunna göra. Men det visste vi inte då.
[00:54:57] Speaker B: Du var inne på det tidigare här nu med Vi pratade om Kickstarter tidigare. Vad skulle du säga? Det var bra tänkt det här med marknad, produkt. Att man har en produktmarknad och ett team. Vad skulle du säga för råd till folk som vill göra... För entreprenörer som funderar på om de ska göra en Kickstarter-kampanj. Vad behöver man tänka på? Vad är dina lärdomar?
[00:55:21] Speaker C: Det är att inte underskatta värdet av att ha... Ett bra strukturerat tänk kring de här fyra hörnpelarna. Produkt, team, marknad och finansiering. Om man kan presentera de fyra hörnpelarna i sin satsning, då har man svar på alla de frågorna som en finansiär eller en, vad heter det, om man
[00:55:46] Speaker C: ska rekrytera medgrundaren och så vidare. Då har man svar på alla de frågorna som dyker upp. Och det är särskilt om man tittar på Almi eller om man ska pitcha investerare. Det är inte de helt vana vid så att man kan göra att man kan sticka ut ur mängden genom att bara ha väldigt strukturerade tankar kring de här fyra hörnpelarna. Och sen handlar det om inte bara
[00:56:12] Speaker C: att. Vad heter det? Det handlar väldigt mycket om trovärdighet och validering. Varje påstående måste valideras av någonting man har gjort. Så att man...
[00:56:29] Speaker B: Man måste bevisa vad man säger att man har gjort.
[00:56:32] Speaker C: Ja, så att det inte bara är ord utan man...
[00:56:34] Speaker B: Man måste säga att vi har ändå gjort den här prototypen även om den är tio gånger så stor så har vi ändå gjort den.
[00:56:39] Speaker C: Ja, precis. Och att man kan visa exempel. Det är så otroligt mycket starkare på att man visar exempel på hur man tänker. Än att bara säga det. Istället för att bara säga vi är Born Global, vi ska gå internationellt från start. Så är det så otroligt mycket starkare att säga vår PR-byrå sitter i USA. För att då är det handling och inte bara ord.
[00:57:01] Speaker B: Har din syn på vad den här produkten är, har den förändrats på något vis under resans gång? Det har den.
[00:57:10] Speaker C: Berätta lite i så fall, hur tänker du då? Ända fram tills nu så har jag, man driver en vision om att man skapar en värdefull produkt. Men som entreprenör så det som ingen egentligen talar om är ju att man måste ju, det handlar ju om att satsa på någonting som faktiskt inte är bevisat. Och det
[00:57:35] Speaker C: som har hänt nu senaste året eller egentligen bara senaste månaderna är ju att produkten har kommit ut i riktiga människors händer. Folk som faktiskt ifrågasätter produkten istället för att, vad ska man säga, istället för att ha som jobb att marknadsföra den. Eller som hänger upp sitt liv, som jag själv, måste tro på produkten.
[00:58:02] Speaker C: Jag måste självklart ifrågasätta den väldigt mycket också. Men nu när så många människor får den i sina händer och man ser att den faktiskt har ett äkta värde för dem. Det är en sån enorm skön känsla. Och det är ju liksom en.. Det är
[00:58:27] Speaker C: hit vi har siktat. Det är hit jag började sikta. Våren 2011. Och nu handlar det om att nu går vi in i en helt ny fas. Nu har vi gjort hela bolagsbyggandet och hela produktutvecklingen. Nu ska vi gå in i att sälja och utveckla vidare till exempel.
[00:58:45] Speaker B: Men bara synen på vilken nytta produkten gör eller vad den är egentligen. För det var ju så här, vad är det här? Vad har man den till? Det är fortfarande frågor som inte riktigt är helt...
[00:58:54] Speaker C: Det är fortfarande helt brett. Öppet. Precis som vi skapade sökmotorn Twingly, inte för att kunna göra pingbacktjänst utan för att det fanns oändligt många möjligheter med en sån sökmotor så har vi gjort den här lifeloggingkameran för att den har så oändligt många öppningar till att skapa värde. Antingen som en livsstilspryl eller också
[00:59:20] Speaker C: för professionellt bruk om man Om man har ett yrke där man känner sig otrygg och vill ha lite grann som en kamera som kan dokumentera otrygga situationer. Eller att man för medicinskt bruk, om man har någon i familjen med minnesstörning eller autism eller sånt där. Och då är det. Vi marknadsför den här produkten väldigt, väldigt brett. Egentligen så ska man ju inte göra så, men det är det som är den stora lockelsen
[00:59:45] Speaker C: för mig.
[00:59:47] Speaker B: Man ska hitta en nisch och säga att det här är medicinskt hjälpmedel.
[00:59:50] Speaker C: Exakt. Och så ska man bara satsa på den nischen och sen så kanske –som man tre år senare kan bredda på.
[00:59:56] Speaker B: Vad är målet?
[00:59:59] Speaker C: Hur stort ska det här bli? Det finns ingen gräns till hur stort det ska bli. Om tre år finns vi överallt. Om fem år har vi förmodligen en rad olika produkter. Med inriktningen att de hjälper dig att berätta
[01:00:24] Speaker C: och dela med dig av historien om ditt liv. Och framförallt så att kunna, för mig handlar det väldigt mycket om min egen hågkomst och mina barn. Att de ska kunna återuppleva sin egen uppväxt och se hur jag hade det. När jag har blivit äldre och de har blivit Jag ser ofta den här lilla kameran
[01:00:50] Speaker C: som ett titthål där framtida generationer tittar ut och plirar lite grann på att se vad man håller på med. Jag vill jättegärna skapa möjlighet att testamentera min lifelog till framtida generationer, eller åtminstone utvalda delar av den. Så att varje gång någon tittar på en bild som man har fångat med en lifeloggingkamera så kan
[01:01:15] Speaker C: man ju se det som att den personen, om det nu är mina barn eller något liknande, var med mig i det ögonblicket och kikade ut genom den linsen som jag har med mig.
[01:01:28] Speaker B: Ja, det är en fin story. Vad är den största utmaningen just nu då? Innan du berättade att ni hade levererat 400 kameror så kände jag fortfarande att vi vet ju fortfarande inte om ni riktigt kommer att klara av att producera de här.
[01:01:46] Speaker C: Jag hade hört siffror på 100 kanske.
[01:01:49] Speaker B: Nu känns det som att du är övertygad om att ni kommer att kunna producera de här.
[01:01:53] Speaker C: Ja visst. Vi kommer vara klara med leveransen till alla våra backers väldigt snart.
[01:02:01] Speaker B: Jag tror jag ska få min nästa vecka. Ja vad kul.
[01:02:08] Speaker C: Det är precis nu vi går in i den här nya fasen. När vi har bevisat det som har varit ett stort frågetecken.
[01:02:18] Speaker B: Vad är utmaningen då? Vad är det som står på agendan för 2014 för Narrative?
[01:02:22] Speaker C: Framförallt så handlar det om att fortsätta utveckla mjukvaran. Så att den skapar det värdet för så många människor som möjligt.
[01:02:33] Speaker B: Det här att man kan sålla ut bilder och få en bra visual.
[01:02:36] Speaker C: Ja, precis. Och det saknas ju väldigt mycket funktionalitet fortfarande i appen och sådär. Den kommer ju aldrig sluta utveckla. Så att våran roadmap är ju produktutveckling och försäljning. Att skala upp och nå ut till fler och fler människor hela tiden.
[01:02:58] Speaker B: Men försäljningen, sker den via er sajt eller kommer ni ha distributörspartner? I handlar eller butiker?
[01:03:05] Speaker C: Just nu så säljer vi enbart via vår egen sajt. Och vad som händer sen kan jag inte sia om eller ens tala om om jag visste.
[01:03:18] Speaker B: Okej, bra. Vad har ni fått för respons då från de här första som... Vi har kommit ut lite i recensioner och folk har pratat om bildkvaliteten. Mitt liv är så tråkigt tror jag Computer Sweden skrev här förut.
[01:03:29] Speaker C: Jaså? Ja. Det är extremt varierande respons. Vad heter det? I väldigt positiv bemärkelse. För varje person som tycker att bildkvaliteten är under förväntan så finns det någon som tycker att den är över förväntan. Det finns ju några saker som vi vet att vi ska jobba med och överlag så är responsen jättebra och
[01:03:54] Speaker C: det ser vi på på försäljningen och vi ser det på hur folk använder kameran. Att vi ser att uppblandningsvolymerna är efter förväntan eller överträffar förväntan. Så det är en väldigt, väldigt skön känsla nu när jag fått ut kameran i folks händer och ser att den är värdefull på riktigt. Inte
[01:04:21] Speaker C: bara som en idé utan i verkligheten. Kul. Bra.
[01:04:26] Speaker B: Vi ska runda av lite grann tror jag. Jag tänkte bara prata lite grann mer om dig som entreprenör och VD och sådär.
[01:04:33] Speaker C: Hur är du som chef? Som chef är jag väldigt fokuserad på gott och ont. Jag är väl från tid till annan så drivs man av olika frågor och Jag är ju entreprenör och visionär, vilket innebär att jag är dålig på administration
[01:04:59] Speaker C: och förvaltning. Framförallt beror det på att jag blir så enormt fokuserad på de frågorna som jag jobbar med för stunden. Att prioritera ner saker som är administrativa som behöver göras. Jag behöver ha strukturerade, duktiga människor runtomkring mig som hjälper till med det.
[01:05:18] Speaker B: Går du ner och lägger dig i dina medarbetares arbete då? Nej, inte på det sättet.
[01:05:23] Speaker C: Jag går in i mitt eget arbete. Det ger väldigt positiva effekter. Baksidan av det är att andra processer som också behöver göras, som är kanske mer administrativa eller långsiktiga. Får stå tillbaka då. Som nu till exempel har vi ett jättestort rekryteringsbehov som eftersom vi har jobbat så hårt med produktion
[01:05:48] Speaker C: och leverans under hela hösten och vintern nu så är det rekryteringar som har samlats på hög som vi tar tag i nu och går ut med annonser för på måndag.
[01:06:01] Speaker B: Bra, och det är nästan, vad är de här positiva bitarna av det här du pratar om?
[01:06:06] Speaker C: Jaha, nu sa jag bara negativa.
[01:06:07] Speaker B: Ja, det blev väldigt såhär.
[01:06:11] Speaker C: Jag tror väldigt mycket på att ge medarbetarna ansvar och att inte lägga mig i vad de gör. Utan att låta dem ge dem ramar för att fatta beslut. Och jag tror på att en organisation ska ha en balans mellan visionärer och kalenderbitare eller människor
[01:06:36] Speaker C: som tror som drivs av struktur och ordning.
[01:06:39] Speaker B: Är det så i den här trojkan då med era tre grundare?
[01:06:43] Speaker C: Vi är faktiskt sex grundare. Efter Björn och Oskar kom in så la vi till två mjukvaruutvecklare och en produktchef som också är medgrundare. Så vi är ett grundarteam på sex personer. Där finns det en jättebra spridning, men framför allt i teamet så finns det en väldigt bra spridning över olika personligheter. En del drivs av framgången
[01:07:08] Speaker C: och visionen och en del drivs av relationsbyggandet och att ha ett bra team där alla trivs. Det måste också vara en balans inom teamet. Det måste finnas en balans mellan folk som är progressiva och lite konservativa så att man inte bara gasar på i alla nya riktningar utan någon som säger som står för eftertanke och eftersträvar planering.
[01:07:34] Speaker B: Är du den som alltid gasar på med dina visioner?
[01:07:37] Speaker C: Jag ligger någonstans mittemellan. Jag är ganska relationsdriven själv. Jag behöver känna att jag har en gemenskap kring mig. Att det finns en gemenskap i teamet för att trivas. Men jag tror väl att jag är ganska mycket visionsdriven framförallt utifrån att jag är väldigt lite, i väldigt låg grad är strukturerad
[01:08:02] Speaker C: och ordningsam. Så jag vet att det är den typen av människor jag behöver ha runt omkring mig.
[01:08:10] Speaker B: Är du en doer då? Är du den som gör sakerna också på riktigt?
[01:08:14] Speaker C: Jag gör de sakerna jag gör. Jag sätter mig ut. Sätter mig ut för att göra. Som nu har jag drivit produktion väldigt mycket eftersom det har varit så viktigt för bolaget. Och när jag går in, när vi söker finansiering, då går 97 procent av min tid åt att sätta ihop finansieringen. Och produktion, då är det mycket prata
[01:08:39] Speaker C: med alla de här parterna. Ja, precis. Och sen är ju inte jag den enda som gör det. Vi är ju ett helt team som gör det med många människor som har olika ansvarsområden. Men jag har varit en del av det teamet och sett till att alla pratar med varandra. Som VD så handlar det väldigt mycket om att lösa moment 22 som uppstår hela tiden. Att olika människor säger "Jag kan inte jobba vidare för att
[01:09:04] Speaker C: jag har inte förutsättningarna för det". Men vad väntar du på? Så får man reda på att den personen väntar på någonting som en annan person också sitter och ska leverera, men som också väntar på någonting. Man måste lösa sådana här beroenden hela tiden och få människor att jobba vidare. Om man inte har hundraprocentiga förutsättningar så kan man jobba vidare under vissa antaganden
[01:09:30] Speaker C: så att man bara kommer framåt.
[01:09:32] Speaker B: Blir det ännu mer svårt att tänka när du pratar om de här att det är sju olika bitar i det här. Att det är hårdvaran, det är firmware, det är appar och det är...
[01:09:41] Speaker C: Ja, det är utmaningar som hela teamet har hela tiden. Det kräver så mycket mer av kommunikation och planering när man har den komplexiteten. Hur många är ni idag? Vi är 23 personer.
[01:09:53] Speaker B: Okej. Då måste ni ändå ha ganska avancerade system för att få allt det där. Ja. Det är inte så att alla sitter i samma rum och snackar med varandra.
[01:10:00] Speaker C: Nej, vi är dessutom uppdelade på tre olika kontor i Lund, Linköping och Stockholm. Vilket ger en jättebra rekryteringsbas och så vidare. Men ställer mycket högre krav på internkommunikation. Vad har ni för internkommunikationsverktyg? Har du några tips där? Vi använder ett chattverktyg som heter Hipchat som är jättebra tycker jag. Som ger en sökbar chatt med väldigt enkel fildelning. Och sen använder
[01:10:25] Speaker C: vi Google Apps och Gmail förstås. Skype för internsamtal väldigt mycket. Mobiltelefonen är ju väldigt bra verktyg också. Men sen måste man träffas fysiskt också. Jag är i Stockholm minst en dag i veckan och andra människor i bolaget reser väldigt mycket också.
[01:10:49] Speaker B: Precis, hur funkar det då? Stockholmskontoret är det största, är det inte så?
[01:10:52] Speaker C: Ja, det stämmer.
[01:10:53] Speaker B: Hur funkar det att vara VD och styra det på distans?
[01:10:58] Speaker C: Ja, vi är ju ett team allihop. Det är inte en Och det är jätteduktiga människor som jobbar här i Stockholm. Så det funkar jättebra. Jag är inte den typen av chef som styr särskilt mycket. Utan jag ser till att människor har förutsättningar för att styra sig själva.
[01:11:21] Speaker B: Bra! Då är det dags för frågan som alla får här på Startuppodden. Dina bästa tips till entreprenörer? Du har varit inne på en jättemassa råd här nu.
[01:11:31] Speaker C: Precis. Det jag skulle vilja lyfta upp framförallt är att inte satsa på den första idén man får. Utan göra ett extremt uttömmande arbete. Lägga flera månader på att inte bara ha en idé utan inte ge sig förrän man har 40 olika idéer att jämföra mellan. För att då får man så extremt mycket bättre perspektiv på vad
[01:11:56] Speaker C: man egentligen ute efter och vad ens drivkrafter är, vad man vill göra. Det är så enkelt att satsa på en idé och tycka att den är den bästa. Men det är den absolut viktigaste processen när man sätter igång. Att ha någonting som man känner att man drivs av och som man kan jobba med under flera år. Och sen är det ju att tro
[01:12:21] Speaker C: på vad man ska göra. Tro på att det kommer bli verklighet så blir det så. Då berättar man för alla om sitt projekt och sin produkt och sitt team på ett helt annat sätt. Istället för att säga jag har funderat på om man skulle kunna göra så här så säger man vi ska göra så här. Då kommer det bli så här. Om man verkligen tror på det så kommer det bli så. Och det finns inget annat sätt att göra det till verklighet.
[01:12:48] Speaker B: Bra. Kul! Vem tycker du jag ska intervjua på podden härnäst?
[01:12:55] Speaker C: Jag tycker du ska intervjua Henrik Torstensson. Han tycker jag ska vara roligt att lyssna på.
[01:13:00] Speaker B: Jag håller på att försöka få ihop en tid med honom faktiskt. Kallas det det? Jaha, okej. Vad roligt. Han kör Lifesum nu eller?
[01:13:09] Speaker C: Ja, precis. Och han har ju också en lång resa bakom sig. Många spännande erfarenheter.
[01:13:15] Speaker B: Har du fler tips? Nu när du redan har lyckats till alla tips.
[01:13:22] Speaker C: Ja, jag vet inte. Miley på Muteboards. Har du pratat med henne?
[01:13:26] Speaker B: Ja, jag försöker få hit henne. Hon vill fokusera på försäljning igen. Hon är väldigt duktig på det.
[01:13:40] Speaker C: Nej men jag tror det var de jag dök upp i huvudet just nu.
[01:13:47] Speaker B: Bra! Stort tack för din tid Martin Källström. Vad roligt att ha dig här. Lycka till med allting och jag ser fram emot att få prova den här veckan som börjar den 27. Det är nästa vecka. Då kommer jag få min några veckor så här. Om det inte blir någon nya förändring.
[01:14:03] Speaker C: Tack så jättemycket Micke. Tack tack.